Mittuniversitetets kurs, Appreciative Inquiry för styrkebaserad förändringsledning, 7.5 hp VT.2010, genomfördes av många stolta deltagande och engagerade studenter. Jag hade den stora äran att få leda denna första AI kurs på uppdrag av Mittuniversitetet utifrån ett kvalitetsledningsperspektiv. http://www.miun.se/THU/Om-THU/Kvalitetsteknik/Utbildning/
Flera givande AI initiativ påbörjades och genomfördes under kursens gång och jag hoppas många fler AI initiativ blir förverkligade i framtiden, så väl i det lilla som i det stora. Det skall bli mycket spännande att se vad denna kunskapsinhämtning kring styrkebaserad förändringsledning kommer bidra till när det gäller den hållbara ekonomiska-, ekologiska- och mänskliga utvecklingen av Sverige. Följ utvecklingen på Mittuniversitetets AI hemsida http://www.miun.se/ai
Stärkande och uppfriskande partnerskap och arbetsteam uppstår inte bara av sig självt! Det finns framgångsfaktorer som får varje framgångsrikt team och partnerskap att uppstå och som får dem att kunna leverera enastående resultat.
I boken Power of 2 skriver Wagner och Muller (2009). ”Oavsett om ert gemensamma uppdrag är att bygga upp ett framgångsrikt företag, coacha ett team, förbättra samhället, göra något bra för världen genom en välgörenhetsorganisation, eller har andra värdeskapande mål, så innehåller alla framgångsrika partnerskap samma viktiga ingredienser.”
Boken ”Power of 2″ (2009) behandlar åtta centrala ingredienser som ger krydda till ett framgångsrikt partnerskap. Dessa åtta ingredienser är; kompletterande styrkor, gemensam intention (mission), rättvisa, tillit, acceptans, förlåtelse, kommunikation och osjälviskhet.
Kompletterande Styrkor
Det sägs att det sällan är en som träter! Undersökningar gjorda av Gallup visar att: Det är oftast två som lyckas. Dessa två lyckas teama ihop sig med någon vars styrkor kompletterar deras egna styrkor. Ett framgångsrikt partnerskap kräver två människor som är i kontakt med och vill bidra med sina egna enastående förmågor och styrkor samt som vill undvika att låta sin svagheter ta över handen.
Gemensam intention (mission) Partnerskap visar sig överleva och vara framgångsrika tack vare ett gemensamma mål och en gemensamt intention att nå dessa mål. Partnernas motiv till att nå målen kan variera men slutmålet och önskan, intentionen, att nå målet behöver vara ömsesidigt.
Rättvisa
Redan som unga tyckte vi det var viktigt med rättvisa. Det medfödda mänskliga behovet av rättvisa är verkligt än idag även hos oss som vuxna. Framgångsrika team och partnerskap visar sig aktivt ta hänsyn och möta dessa behov av rättvisa.
Tillit
Att arbeta med och samverka med någon innebär att ta risker. Genom att medvetet stärka tilliten till varandra, så att man t.ex. inte behöver gissa den andra personens agenda och intentioner, så lyckas man öka effektiviteten och möjliggöra framgångsrikt partnerskap.
Acceptans
När vi kan fokuserar på att lyfta och acceptera varandras styrkor. När vi hos varandra kan acceptera våra svagheter och tillkortakommanden. När vi har förståelse för när den andra personen eller vi själva inte räcker till, kan vi lättare acceptera situationer som de är. Vi kan minskar friktionen i våra partnerskap och vi kan lättare prestera bättre, ha flyt nå och prestera enastående resultat.
Förlåtelse
Som människor gör vi misstag. Genom förlåtelsen förvandlar vi ”åtlöje” till acceptans, ”min rätt” ersätts av genuin rättvisa, ”misstro” förvandlas till tillit och relationen får ny energi och vi kan komma i kontakt mer vår gemensamma mission.
Kommunikation
Öppen kommunikation innebär att visa förtroende och ha tilltro till varandra. I framgångsrika partnerskap ser man ärlig kommunikation och viljan att t.ex. dela halvfärdiga idéer med varandra och låta ens samarbetspartner få lov att upplev att han eller hon är betrodd och går att lita på.
Osjälviskhet
De flesta av oss går in i partnerskap och samarbeten av själviska orsaker och skäl. Ett verkligt handlingskraftigt partnerskap blir osjälviskt. De mest stärkande relationerna präglas av att man är lika nöjd med att se sin partner lyckas som man är över att se sig själv lyckas. Man är villig att ta betydande risker för sin partner och relationen kännetecknas av att man kan se och uppleva sin samarbetspartner som en bror eller syster.
Kraften i att vara två – vad mer finns att lära om det?
Den här Gallup forskningen och boken ”Power of 2″ omkring partnerskap och ”Kraften i att vara två” får mig att lägga märke till många nyfikenhetsfrågor i mig, om alla de grupper och team som jag har varit delaktig i under årens lopp. Vad har fått dem att fungera så väl när de väl har gjort det? Vad har gjort att vi har kunnat leverera så enastående resultat?
Kan det vara så att en grupp och en grupps prestation består av summan av de enskilda par-relationernas kvalitéer?
Vad ser du? Vad tänker du? Vilka erfarenheter har du? Berätta! Jag är ärligt nyfiken att lära mig mer om ”kraften i att vara två”!
Med nyfikenhet Daniel Richardsson
Inspirationskällor:
Power of 2: How to Make the Most of Your Partnerships at Work and in Life
(2009) Wagner R. and Muller, G. ISBN: 978-1-59562-029-3
Internet: 2010-03-12 http://www.gallup.com/press/123872/press-release-power.aspx#
I en stressande situation sägs vi endast fokusera på det aktuella hotet framför oss. Det periferi seendet försvinner totalt för stunden och synfält sägs endast täcka ungefär 2 grader. Tunnelseende uppstår. Hörseln bort prioriteras också då den ej uppfattas som tillräckligt viktig. Så här från sidan upplevs det som det är möjligt för människor i stress att missa ytterligare angripare/hot eller inte se eller lyssna till uppenbara flyktvägar eller framgångsrika lösning. Vad ser du från din synvinkel?
Livgivande situationer Fredrickson B.L. (2001) ser att positiva emotioner,
a) breddar människor tanke-handlings repertoar
b) tar bort långlivade negativa känslor
c) ger näring till psykologisk resiliens
b) bygger psykologisk resiliens och väcker en uppåtgående spiralrörelse mot ökat emotionellt välmående.
Uppskattad bekräftelse från en vän
Härom dagen fick jag en film tillsänt mig som jag vill dela med mig av till er och min fråga till var och en av oss blir;
Vad får den här filmen dig att tänka på, lyssna till, se och vilja ge till människor i din omgivning?
Känn dig varmt välkommen att dela med dig av dina svar på frågan här.
Vad tänker du är hemligheterna bakom innovationer och högpresterande team, individer och regioner? Mina tankar går idag till Köpenhamn och världens behov av de nya hållbara värdena och den ”nya ekonomin, ekologin och mänskligheten”. Känn dig välkommen att bidra med dina tankar.
Innovation är idag ett modeord. Det uttalas och kommuniceras flitigt och det gör mig ärligt frågande…Kan man se innovationsbegreppet som ett uttryck för en underliggande längtan. En läntan efter det som kan ge nytt liv till våra organisationer, samhällen och värld? Är (innovations ordet) i själva verket en längtan efter det nya. Det som vi önskar få se efterfrågas för dess verkliga nytta för marknaden? Kan innovation vara en längtan efter att de äkta värdena nu äntligen skall uppstå - för var och en av oss – tillsammans som medborgare av planeten jorden?
Längtan efter näring som ger liv
Är det en längtan efter det, ”innovationen”, som underlättar livet och som ger verklig näring till vårt ”näringsrika liv”? Ett näringsliv där miljövärden, ekonomiska värden, mänskliga värden och de högre värdena, kan förse oss med den verkliganäring som vi behöver (i den stundande mänskliga evolution)? Kommer COP15 mötet i Köpenhamn gå till världshistorien för dess unikt innovativa och värdeskapande möten, ”jag bara undrar svara mig nu…”? Cornelis Vreeswijk & Ann-Louise Hanson Jag hade en gång en båt
Värdeskapande möten Det sägs att ”Det är möten som förändrar världen”, men är det vilka möten som helst som gör det? I våras kom jag över en intressant bok Värdeskapande möten (2009) och i den manar Per Frankelis och Olle Vogel oss till reflektion kring frågor som t.ex.: ”Vad är hemligheten bakom att vissa regioner eller miljöer blir högpresterande?”
Historiskt sätt så konstaterar Frankelius & Vogel (p. 16-20) att vissa regioner, miljöer och platser har utvecklats och blommat och blivit betydligt mer framgångsrika än andra. Förklaringarna till dessa skeendens har av olika forskare och författar genom tiderna angetts vara
”den industriella revolutionen”,
”ett fåtal radikala innovationer framdrivna av vissa sällsynta entreprenörer”
”Europas investering i utbildning”
”den protestantiska etiken”, vilken sägs ha fått människor att ”utveckla verksamheter i stället för att bygga rikedom och monument kring sig själva”
”lyckade införanden av samhällsinstutitioner som gynnade marknadens funktionssätt”, regelverk kring äganderätten samt kontroll av efterlevnaden av dessa regelverk, samt de
”klimatrelaterade förutsättningarna”.
Men Frankelius & Vogel vill lägga fram en ny och mer relationsbunden tes. Det är antagandet och hypotesen:
”Att det är möten mellan människor med viss vilja, kulturell bakgrund och inte minst kompletterande kompetenser som mer än något annat genererar stora utvecklingssteg. I vårt perspektiv är sådant som teknikutveckling eller innovationer inte grundorsakter till framgång. Det är snarare följden av lyckosamma möten mellan människor. Det gör att just speciella fomer av möten är grundorsaken till framgång” Frankelius P. & Vogel O. (s. 18)
Dessa ord gör mig glad och hoppfull. Det är en inbjudan till något vi alla kan fördjupa oss mer i. Kanske får våra världsledare till något bra i Köpenhamn. Kanske blir Mittuniversitetets nya satsning att erbjuda Appreciative Inquiry som metod för styrkebaserad och värdeskapande förändringsledning ett friskt bidrag till nya insikter kring värdeskapande möten som leder till ”förändringar som leder till hållbara förbättring” och många nyttiga hållbara innovationer i Sverige.
Vad tänker du? Vad ser du, från ditt perspektiv, är hemligheten bakom att vissa regioner eller miljöer blir högpreserande?